När flyktingvågen från Ukraina nådde Göteborg för drygt två år sedan startades ett unikt samarbete mellan Göteborgs Stad, Bräcke Diakoni, Göteborgs Stadsmission, Reningsborg, Räddningsmissionen och Skyddsvärnet för att tillsammans möta behoven hos de som flytt.
Vi har samarbetat för att ge drygt tusen flyktingar från Ukraina nya hem i Göteborg, men även kunnat stötta med mat, kläder, sysselsättning och hjälp till arbete. I vår mervärdesrapport nedan kan du läsa mer.
Skyddsvärnet har boendeplatser för drygt 320 ukrainska flyktingar, vilket gör oss till den största aktören i Göteborg. Men det hade inte gått utan det fina samarbetet med övriga organisationer. Vi har kunnat erbjuda allt från evenemangsbiljetter och lägervistelser till cyklar, matkassar och kläder. Vi har också ordnat arbete åt många jobbsökande, bara Skyddsvärnets projekt Jobbstart Ukraina har förmedlat nära 100 jobb. Just nu arbetar vi också med projekt Hopp och Kraft, som stöttar boende på alla stadens anvisningsboenden med att bryta isolering och ensamhet.
”Våra insatser gör otroligt stor skillnad för de ukrainska flyktingarna både i det stora, med ibland livsavgörande insatser, till det lilla, där vi erbjuder en guldkant i en annars svår tillvaro”, säger Alexander Walker, enhetschef på Göteborgs Stadsmission.
Vi är stolta över samarbetet som gjort att Göteborg kan ge ett humant och värdigt flyktingmottagning för de som flytt krigets Ukraina.
Ett av seminariets huvudteman var hur organisationerna kan stötta varandra och samarbeta för att individen skall få en optimal och korrekt rådgivning. Bland annat belystes vikten av att den som söker asyl får kunskap om hur, var och i vilket sammanhang de ska lämna information. Mötet berörde också de svårigheter som både grupper och individer utsätts för, särskilt utsatta grupper är funktionshindrade, hbtqi-personer och minderåriga barn. Här kan vi gemensamt arbeta för ett tydligare påverkans- och opinionsarbete.
Asylprocessen kommer att förändras efter godkännandet av EU:s asylpakt. Det finns en stor risk att papperslösa kommer bli än mer utsatta än tidigare, då exempelvis preskriptionstiden föreslås förändras. Även rätt till juridisk hjälp för den asylsökande kan komma att inskränkas, och kraven för att kunna beviljas medborgarskap höjas avsevärt. Mötet diskuterade på vilket sätt civilsamhället kan arbeta för att både påverka lagförslag och stötta de som drabbas.
På mötet deltog 24 representanter från Asylrättscentrum, Röda Korset, MiM Kunskapscentrum, Göteborgs Stadsmission Unga Forum, RFSL Newcomers, SOS Barnbyar och Skyddsvärnet i Göteborg.
Mer information om asylrättsfrågan:
Asylrättscentrum har en analys av Tidöavtalet ur ett migrationsrättsligt perspektiv på sin hemsida:
Nya boendeformer för asylsökande, gränszoner och minskad rörelsefrihet finns med både på svenska förslag och Eus migrationspakt. Här finns mer information om pakten:
Placering på halvvägshus för utslussning av kriminella är ett effektivt sätt att minska återfall i kriminalitet, och kan minska kostnaderna rejält för samhället. Men platserna är alldeles för få. Varför finns det inte fler halvvägshus i Sverige?
Allt fler döms till fängelse och straffen blir allt längre. I dagarna kom Kriminalvårdens egen kapacitetsrapport som pekar på ett behov av att tredubbla platserna fram till 2033. Utredningen menar att en så kraftig och snabb expansion ”kommer att vara utmanande för myndigheten” och ställa både personal och intagna inför en ”ökad risk för utsatthet och hot- och våldsincidenter”. Man ser problem när det gäller bemanning, säkerhet och ökad risk för återfall när de intagna kommer ut.
Det saknades inte löften om hårdare straff i den senaste valrörelsen, däremot saknades en klargörande debatt kring hur det skulle genomföras i praktiken – för oavsett hur hårda straff som utlovas måste alla som hamnar i fängelse så småningom komma ut. En del av Kriminalvårdens uppdrag är att minska de dömdas brottsbenägenhet, vilket såklart är den mest effektiva åtgärden mot såväl kriminalitet som överbeläggning på fängelserna. Nu har regeringen tvingats besluta att dubbelbeläggning ska vara normalsituation på våra fängelser vilket gör att bevaknings- och säkerhetsfrågor måste prioriteras medan sysselsättning, utbildning och påverkansinsatser utarmas. Risken för oroligheter på anstalterna är också hög genom att friktionen mellan intagna ökar. Och kostnaderna? Ja, de är så stora att vi nu står inför en situation där de långa fängelsestraffen riskerar att utarma övrig välfärd.
Enligt uppgifter från ekonomiavdelningen på Kriminalvårdens huvudkontor kostade 2022 en placering per dygn i:
*säkerhetsklass 1 (högsta säkerhet med mur och staket) 3 940 kronor *säkerhetsklass 2 (medium säkerhet med mur eller dubbelstaket) 3 807 kronor *säkerhetsklass 3 (lägst säkerhet med enkelstaket eller utan staket) 2 381 kronor
Totalt fanns 5 342 platser till en kostnad av 6,8 miljarder kronor. Sedan tillkommer specialplatser, häktesverksamhet, Frivårdens organisation, transportverksamhet, administration, utbyggnadskostnader och övriga extra kostnader enligt regleringsbrevet. Hela anslaget för 2022 låg på 12,4 miljarder kronor.
Det är hisnande belopp, lika mycket som all sjukpenning Försäkringskassan betalade ut under 2022
Enligt Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, innebär Tidöavtalet ett behov av 4 200 nya platser i närtid, vilket innebär en ökning med 85 procent. Detta ska uppnås genom nybyggnation inom befintliga anstalter och mellan 11-16 nya anstalter à 300 platser. På sikt behövs 27 000 platser för att matcha skrivningarna i Tidöavtalet.
I Kriminalvårdens rapport beräknas anslagsbehovet vara på över 40 miljarder kronor år 2033. Det är hisnande belopp, lika mycket som all sjukpenning som Försäkringskassan betalade ut under 2022. Jämfört med en gymnasieplats kostar ett år på anstalt med hög säkerhetsklass tio gånger så mycket.
Har vi verkligen råd med denna modell? Är justitieminister Gunnar Strömmer, finansminister Elisabeth Svantesson och oppositionsledare Magdalena Andersson medvetna om dessa kostnader? Är resultatet värt insatsen? Tror vi att de intagna kommer att leva upp till kriminalvårdens motto ”bättre ut”? Vi tror inte det. Vi tror att många partier i sin iver att få väljarnas mandat att lösa samhällets problem med gängkriminalitet och skjutningar lovar förenklade lösningar snarare än att peka på det beforskade. För effektiva lösningar finns.
Den kanadensiska kriminalvården har under många år varit en ledstjärna och förebild för svensk kriminalvård. Där belönas god utveckling och skötsamhet på anstalten med tidigare frigivning i form av placering på halvvägshus utanför anstalterna, men med övervakning och stöd för att underlätta inslussning i samhället. Under vistelsen i halvvägshusen ska man söka arbete och bostad och arbeta aktivt för att komma tillbaka till samhället.
Denna möjlighet finns också i Sverige men betydligt senare under fängelsevistelsen och först sedan arbete eller sysselsättning är ordnad. Vi tror att detta skulle kunna justeras efter kanadensisk modell. Sverige är ett föregångsland avseende elektronisk övervakning och Frivården har lång erfarenhet av att arbeta med detta. Halvvägshusplacering eller utökad frigång (utsluss från anstalt med fotboja) skulle därför tillsammans eller var för sig kunna minska trycket på anstaltssystemet.
En plats på ett halvvägshus kostar ungefär hälften av en placering på en anstalt och en fotboja kostar ungefär hälften av en placering på halvvägshus. Kontrollen av skötsamhet är stor både på halvvägshus och för de som har fotboja. Om klienten missköter sig är stoppsträckan kort och resultatet blir återplacering på anstalt. I dag är skötsamheten mycket god både när det gäller halvvägshus och fotboja och de placerade klienterna har goda möjligheter att själva stå för sin egen försörjning och betala av på sina skadestånd. Båda placeringsformerna begränsar rörelsefriheten.
Att upphandla halvvägshus, halvvägshusplatser och fotbojor går avsevärt mycket fortare än att ens börja planera för ett nytt fängelse och innebär inga ökade kostnader för Kriminalvården eftersom upphandlingsstrukturen redan finns på Kriminalvårdens huvudkontor.
Skyddsvärnet i Göteborg har drivit halvvägshus sedan 2007, när utslussningsåtgärden infördes i Sverige. Det finns ytterligare två halvvägshus i Sverige, i Stockholm och Malmö. Tillsammans utgör de inte ens hundra platser, och alla tre är fullbelagda med långa väntetider.
Vi på Skyddsvärnet i Göteborg vill se fler platser på halvvägshus och står redo att utöka vår befintliga verksamhet. Vi kan bidra med vår långa erfarenhet och goda resultat vad gäller att minska återfall i brott. Vad väntar politiken och Kriminalvården på, varför fattas inte beslut om fler halvvägshus?
I tisdags deltog Skyddsvärnet på den nationella Bostad först-konferensen, som i år hölls i Örebro. Skyddsvärnet driver Bostad Först i Göteborg ihop med Göteborgs stad och Stadsmissionen och konferensen är ett tillfälle för oss att tillsammans utforska och främja betydelsen av Bostad Först-modellen.
Bostad först grundar sig i en enkel med kraftfull princip: varje individ har rätt till ett tryggt och stabilt boende. Att ha tak över huvudet är en förutsättning för att klara av att ta itu med utmaningar i livet. Metoden Bostad Först riktar sig till personer som har varit hemlösa under en längre tid och ofta har komplexa svårigheter, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. Målet är att erbjuda en långsiktig bostadslösning utan övermäktiga villkor som lätt riskerar att göra individen hemlös igen. Dessutom erbjuds kontinuerligt stöd och det är här Skyddsvärnet kommer in. Skyddsvärnet har arbetat med metoden sedan 2018, där vi regelbundet besöker våra deltagare för att erbjuda stöd, motivation och rådgivning. Stödet är ovillkorat och finns kvar så länge det behövs.
– Du ska inte behöva förtjäna din bostad, det är en mänsklig rättighet, säger Nadja Hakkarainen, gruppchef för Skyddsvärnets Bostad Först-grupp och en av deltagarna på konferensen.
Två centrala frågor var i fokus under årets konferens; hur vi bättre kan tillgodose kvinnors behov av stöd och hur vi kan främja sysselsättning och aktiviteter för de som omfattas av Bostad Först.
– Man måste börja i rätt ände, och det innebär att ge människor ett tryggt boende först. Utan detta fundamentala steg blir det svårt att göra betydande förändringar i sitt liv. Tillfälliga boenden, så som härbärgen eller akutboende, leder ofta till temporära lösningar på problem med psykisk ohälsa, arbetslöshet och missbruk, säger hon.
Vill du få en bild av vår verksamhet och vad vi har gjort under året? Läs gärna vår verksamhetsberättelse för år 2022! Här beskriver vi viktiga händelser, gör analyser och presenterar ekonomiska resultat. Du finner verksamhetsberättelsen här.
Vår verksamhet som hjälper ukrainare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har blivit ett ESF Care-projekt. Projektet har gjort det möjligt att anställa ytterligare två personer som jobbar med både samhällsvägledning, arbetsmarknadskunskap och matchning mot arbetslivet. Vi är väldigt glada över möjligheten att utveckla det arbete vi startade redan i april förra året, och hjälpa fler att få egen försörjning i Sverige!
POP IN, beläget på Gustav Adolfs torg i nära anslutning till Brunnsparken och Nordstan, har under 2021 bedrivit sina verksamheter i centrum med oförminskad aktivitet trots pandemin. POP IN har haft fler besök än någonsin tidigare och många nya unga vuxna har kommit in till verksamheten för att få stöd. POP IN:s unika läge, att verksamheten är placerad där ungdomarna fi nns, medför att man når många av de som annars inte är beredda att ta emot stöd.
Exempel på insatser som gett resultat under 2021
Jobb Ett 30-tal unga har fått fasta jobb. Ytterligare 40 har fått timanställningar. Det är en stor variation på de områden de unga fått jobb inom: Elektronikbranschen, restauranger, hemtjänst, städ, sjukvård, betongarbete, lagerarbete, butik, laboratorium, byggbranschen, livsmedelsbranschen och personlig assistent.
Boende Över 25 unga vuxna har fått boende som är längre än en månad. 14 av de unga har fått andrahandskontrakt på minst sex månader och två ungdomar har lyckats få ett förstahandskontrakt. Några ungdomar har fått inneboendekontrakt utan tidsperiod.
Studier Ett antal unga vuxna har fått hjälp in i studier men flera har kunnat fullfölja sina gymnasiestudier och har fått ut sin examen. Många har gått yrkesutbildning, till exempel vårdbiträde, VVS, El/Energi, Restaurangbiträde, Fordon, Handel, Bygg och Omsorg. Två unga har gått samhällslinje respektive tekniskt gymnasium.
Besöksstatistik 2021 Antal besök under året: 1690 besök Antal nya besökare som ej varit i lokalen tidigare: c:a 300 personer Antal uppföljningssamtal per telefon under året c:a 2000 telefonkontakter
Läs gärna vår verksamhetsberättelse för år 2021. Där beskriver vi vad vi gjort under året och hur ekonomin har varit. Du finner verksamhetsberättelsen här.
Så här skriver vår branschorganisation FAMNA: ”Många år av idogt arbete har gett resultat! Idag föll klubban i Sveriges riksdag och vi kan med stor glädje konstatera att vi har en ny lagstiftning som radikalt förändrar förutsättningarna för idéburen sektor.
Den nya lagstiftningen börjar gälla 1 januari 2023 och innebär att det blir möjligt för kommuner och regioner att rikta upphandlingar till idéburna aktörer. En förändring som Famna och Famnas medlemmar kämpat länge för.
Riksdagens sa också ja till den kompromiss som innebär att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i valfrihetssystem till idéburna organisationer, men med undantag för primärvården. Även detta är ett stort och viktigt kliv framåt.
Sist, men inte minst, innebär den nya lagstiftningen att en tydlig definition förs in i lagtext i och med möjligheten för idéburna organisationer att lista sig i ett register som föreslås hanteras av Kammarkollegiet.
Famna vill rikta ett stort tack till alla sina medlemmar som jobbat hårt för att få till den här förändringen. Tillsammans gör vi skillnad!
I våra undersökningar har vi sett att stödet för att idéburen sektor ska växa är stort, längs hela den politiska skalan. Nu väntar vi med spänning på att politiker på alla nivåer visar mod och vilja att använda dess nya möjligheter. För utan verkstad bli även lagtext bara tomma ord.
Med detta sagt, idag firar vi – imorgon kavlar vi upp ärmarna igen.”
Under våren har vi startat ett boende med 200 platser för ukrainska flyktingar. Boendet ligger i Frölunda. Vi bemannar upp boendet med både anställd personal och volontärer för att ge familjerna bästa möjliga mottagande. Boendet har ansvarig personal dygnet runt.
Vi söker nu personal – välkommen med din ansökan enligt nedan.
