{{ toggleLabel }}
A

Adress

Skyddsvärnet i Göteborg
Haga kyrkogata 6
411 23 Göteborg

Category Archive: Organisationen

  1. Vi behöver fler halvvägshus!

    Leave a Comment

    Debattartikel i Svenska Dagbladet, 7 januari 2024

    Placering på halvvägshus för utslussning av kriminella är ett effektivt sätt att minska återfall i kriminalitet, och kan minska kostnaderna rejält för samhället.  Men platserna är alldeles för få. Varför finns det inte fler halvvägshus i Sverige?

    Allt fler döms till fängelse och straffen blir allt längre. I dagarna kom Kriminalvårdens egen kapacitetsrapport som pekar på ett behov av att tredubbla platserna fram till 2033. Utredningen menar att en så kraftig och snabb expansion ”kommer att vara utmanande för myndigheten” och ställa både personal och intagna inför en ”ökad risk för utsatthet och hot- och våldsincidenter”. Man ser problem när det gäller bemanning, säkerhet och ökad risk för återfall när de intagna kommer ut.

    Det saknades inte löften om hårdare straff i den senaste valrörelsen, däremot saknades en klargörande debatt kring hur det skulle genomföras i praktiken – för oavsett hur hårda straff som utlovas måste alla som hamnar i fängelse så småningom komma ut. En del av Kriminalvårdens uppdrag är att minska de dömdas brottsbenägenhet, vilket såklart är den mest effektiva åtgärden mot såväl kriminalitet som överbeläggning på fängelserna. Nu har regeringen tvingats besluta att dubbelbeläggning ska vara normalsituation på våra fängelser vilket gör att bevaknings- och säkerhetsfrågor måste prioriteras medan sysselsättning, utbildning och påverkansinsatser utarmas. Risken för oroligheter på anstalterna är också hög genom att friktionen mellan intagna ökar. Och kostnaderna? Ja, de är så stora att vi nu står inför en situation där de långa fängelsestraffen riskerar att utarma övrig välfärd.

    Enligt uppgifter från ekonomiavdelningen på Kriminalvårdens huvudkontor kostade 2022 en placering per dygn i:

    *säkerhetsklass 1 (högsta säkerhet med mur och staket) 3 940 kronor
    *säkerhetsklass 2 (medium säkerhet med mur eller dubbelstaket) 3 807 kronor
    *säkerhetsklass 3 (lägst säkerhet med enkelstaket eller utan staket) 2 381 kronor

    Totalt fanns 5 342 platser till en kostnad av 6,8 miljarder kronor. Sedan tillkommer specialplatser, häktesverksamhet, Frivårdens organisation, transportverksamhet, administration, utbyggnadskostnader och övriga extra kostnader enligt regleringsbrevet. Hela anslaget för 2022 låg på 12,4 miljarder kronor.

    Det är hisnande belopp, lika mycket som all sjukpenning Försäkringskassan betalade ut under 2022

    Enligt Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, innebär Tidöavtalet ett behov av 4 200 nya platser i närtid, vilket innebär en ökning med 85 procent. Detta ska uppnås genom nybyggnation inom befintliga anstalter och mellan 11-16 nya anstalter à 300 platser. På sikt behövs 27 000 platser för att matcha skrivningarna i Tidöavtalet.

    I Kriminalvårdens rapport beräknas anslagsbehovet vara på över 40 miljarder kronor år 2033. Det är hisnande belopp, lika mycket som all sjukpenning som Försäkringskassan betalade ut under 2022. Jämfört med en gymnasieplats kostar ett år på anstalt med hög säkerhetsklass tio gånger så mycket.

    Har vi verkligen råd med denna modell? Är justitieminister Gunnar Strömmer, finansminister Elisabeth Svantesson och oppositionsledare Magdalena Andersson medvetna om dessa kostnader? Är resultatet värt insatsen? Tror vi att de intagna kommer att leva upp till kriminalvårdens motto ”bättre ut”? Vi tror inte det. Vi tror att många partier i sin iver att få väljarnas mandat att lösa samhällets problem med gängkriminalitet och skjutningar lovar förenklade lösningar snarare än att peka på det beforskade. För effektiva lösningar finns.

    Den kanadensiska kriminalvården har under många år varit en ledstjärna och förebild för svensk kriminalvård. Där belönas god utveckling och skötsamhet på anstalten med tidigare frigivning i form av placering på halvvägshus utanför anstalterna, men med övervakning och stöd för att underlätta inslussning i samhället. Under vistelsen i halvvägshusen ska man söka arbete och bostad och arbeta aktivt för att komma tillbaka till samhället.

    Denna möjlighet finns också i Sverige men betydligt senare under fängelsevistelsen och först sedan arbete eller sysselsättning är ordnad. Vi tror att detta skulle kunna justeras efter kanadensisk modell. Sverige är ett föregångsland avseende elektronisk övervakning och Frivården har lång erfarenhet av att arbeta med detta. Halvvägshusplacering eller utökad frigång (utsluss från anstalt med fotboja) skulle därför tillsammans eller var för sig kunna minska trycket på anstaltssystemet.

    En plats på ett halvvägshus kostar ungefär hälften av en placering på en anstalt och en fotboja kostar ungefär hälften av en placering på halvvägshus. Kontrollen av skötsamhet är stor både på halvvägshus och för de som har fotboja. Om klienten missköter sig är stoppsträckan kort och resultatet blir återplacering på anstalt. I dag är skötsamheten mycket god både när det gäller halvvägshus och fotboja och de placerade klienterna har goda möjligheter att själva stå för sin egen försörjning och betala av på sina skadestånd. Båda placeringsformerna begränsar rörelsefriheten.

    Att upphandla halvvägshus, halvvägshusplatser och fotbojor går avsevärt mycket fortare än att ens börja planera för ett nytt fängelse och innebär inga ökade kostnader för Kriminalvården eftersom upphandlingsstrukturen redan finns på Kriminalvårdens huvudkontor.

    Skyddsvärnet i Göteborg har drivit halvvägshus sedan 2007, när utslussningsåtgärden infördes i Sverige. Det finns ytterligare två halvvägshus i Sverige, i Stockholm och Malmö. Tillsammans utgör de inte ens hundra platser, och alla tre är fullbelagda med långa väntetider.

    Vi på Skyddsvärnet i Göteborg vill se fler platser på halvvägshus och står redo att utöka vår befintliga verksamhet. Vi kan bidra med vår långa erfarenhet och goda resultat vad gäller att minska återfall i brott. Vad väntar politiken och Kriminalvården på, varför fattas inte beslut om fler halvvägshus?

  2. ”Du ska inte behöva förtjäna din bostad, det är en mänsklig rättighet.”

    Leave a Comment

    I tisdags deltog Skyddsvärnet på den nationella Bostad först-konferensen, som i år hölls i Örebro. Skyddsvärnet driver Bostad Först i Göteborg ihop med Göteborgs stad och Stadsmissionen och konferensen är ett tillfälle för oss att tillsammans utforska och främja betydelsen av Bostad Först-modellen. 

    Bostad först grundar sig i en enkel med kraftfull princip: varje individ har rätt till ett tryggt och stabilt boende. Att ha tak över huvudet är en förutsättning för att klara av att ta itu med utmaningar i livet. Metoden Bostad Först riktar sig till personer som har varit hemlösa under en längre tid och ofta har komplexa svårigheter, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. Målet är att erbjuda en långsiktig bostadslösning utan övermäktiga villkor som lätt riskerar att göra individen hemlös igen. Dessutom erbjuds kontinuerligt stöd och det är här Skyddsvärnet kommer in. Skyddsvärnet har arbetat med metoden sedan 2018, där vi regelbundet besöker våra deltagare för att erbjuda stöd, motivation och rådgivning. Stödet är ovillkorat och finns kvar så länge det behövs.

    – Du ska inte behöva förtjäna din bostad, det är en mänsklig rättighet, säger Nadja Hakkarainen, gruppchef för Skyddsvärnets Bostad Först-grupp och en av deltagarna på konferensen.

    Två centrala frågor var i fokus under årets konferens; hur vi bättre kan tillgodose kvinnors behov av stöd och hur vi kan främja sysselsättning och aktiviteter för de som omfattas av Bostad Först.

    – Man måste börja i rätt ände, och det innebär att ge människor ett tryggt boende först. Utan detta fundamentala steg blir det svårt att göra betydande förändringar i sitt liv. Tillfälliga boenden, så som härbärgen eller akutboende, leder ofta till temporära lösningar på problem med psykisk ohälsa, arbetslöshet och missbruk, säger hon.

  3. Jobbstart Ukraina – nu som ESF-projekt!

    Leave a Comment

    Vår verksamhet som hjälper ukrainare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har blivit ett ESF Care-projekt. Projektet har gjort det möjligt att anställa ytterligare två personer som jobbar med både samhällsvägledning, arbetsmarknadskunskap och matchning mot arbetslivet. Vi är väldigt glada över möjligheten att utveckla det arbete vi startade redan i april förra året, och hjälpa fler att få egen försörjning i Sverige!

    Läs mer om projektet här.

  4. POP IN hade fler besökare än någonsin 2021

    Leave a Comment

    POP IN, beläget på Gustav Adolfs torg i nära anslutning till Brunnsparken och Nordstan, har under 2021 bedrivit sina verksamheter i centrum med oförminskad aktivitet trots pandemin. POP IN har haft fler besök än någonsin tidigare och många nya unga vuxna har kommit in till verksamheten för att få stöd. POP IN:s unika läge, att verksamheten är placerad där ungdomarna fi nns, medför att man når många av de som annars inte är beredda att ta emot stöd.

    Exempel på insatser som gett resultat under 2021

    Jobb
    Ett 30-tal unga har fått fasta jobb. Ytterligare 40 har fått timanställningar. Det är en stor variation på de områden de unga fått jobb inom: Elektronikbranschen, restauranger, hemtjänst, städ, sjukvård, betongarbete, lagerarbete, butik, laboratorium, byggbranschen, livsmedelsbranschen och personlig assistent.

    Boende
    Över 25 unga vuxna har fått boende som är längre än en månad. 14 av de unga har fått andrahandskontrakt på minst sex månader och två ungdomar har lyckats få ett förstahandskontrakt. Några ungdomar har fått inneboendekontrakt utan tidsperiod.

    Studier
    Ett antal unga vuxna har fått hjälp in i studier men flera har kunnat fullfölja sina gymnasiestudier och har fått ut sin examen. Många har gått yrkesutbildning, till exempel vårdbiträde, VVS, El/Energi, Restaurangbiträde, Fordon, Handel, Bygg och Omsorg. Två unga har gått samhällslinje respektive tekniskt gymnasium.

    Besöksstatistik 2021
    Antal besök under året: 1690 besök
    Antal nya besökare som ej varit i lokalen tidigare: c:a 300 personer
    Antal uppföljningssamtal per telefon under året c:a 2000 telefonkontakter

  5. Äntligen ny lagstiftning för idéburen sektor !

    Leave a Comment

    Så här skriver vår branschorganisation FAMNA: ”Många år av idogt arbete har gett resultat! Idag föll klubban i Sveriges riksdag och vi kan med stor glädje konstatera att vi har en ny lagstiftning som radikalt förändrar förutsättningarna för idéburen sektor.

    Den nya lagstiftningen börjar gälla 1 januari 2023 och innebär att det blir möjligt för kommuner och regioner att rikta upphandlingar till idéburna aktörer. En förändring som Famna och Famnas medlemmar kämpat länge för.

    Riksdagens sa också ja till den kompromiss som innebär att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i valfrihetssystem till idéburna organisationer, men med undantag för primärvården. Även detta är ett stort och viktigt kliv framåt.

    Sist, men inte minst, innebär den nya lagstiftningen att en tydlig definition förs in i lagtext i och med möjligheten för idéburna organisationer att lista sig i ett register som föreslås hanteras av Kammarkollegiet.

    Famna vill rikta ett stort tack till alla sina medlemmar som jobbat hårt för att få till den här förändringen. Tillsammans gör vi skillnad!

    I våra undersökningar har vi sett att stödet för att idéburen sektor ska växa är stort, längs hela den politiska skalan. Nu väntar vi med spänning på att politiker på alla nivåer visar mod och vilja att använda dess nya möjligheter. För utan verkstad bli även lagtext bara tomma ord.

    Med detta sagt, idag firar vi – imorgon kavlar vi upp ärmarna igen.”

    Senast uppdaterad 2022-06-02

  6. Vi söker personal till boende för ukrainska flyktingar

    Leave a Comment

    Under våren har vi startat ett boende med 200 platser för ukrainska flyktingar. Boendet ligger i Frölunda. Vi bemannar upp boendet med både anställd personal och volontärer för att ge familjerna bästa möjliga mottagande. Boendet har ansvarig personal dygnet runt.

    Vi söker nu personal – välkommen med din ansökan enligt nedan.

    Boendepersonal
    Vi söker både dag, kväll och nattpersonal. Läs mer på denna länk.


    Hör av dig med din anmälan till info@skyddsvarnet.org så snart som möjligt!

  7. Jobbar efter Skyddsvärnsandan

    Leave a Comment

    Peter Strandberg är en av fyra kontaktpersoner på Skyddsvärnets lägenhetsavdelning. Han och kollegorna möter människor i olika skeden i livet och var och en med sina utmaningar. Att se varje individ och utforma stöd utefter varje boendes förutsättningar och livsvillkor är avgörande för att resultatet ska bli bra.

    – Vi som kontaktpersoner jobbar efter Skyddsvärnsandan: människors lika värde och absoluta vilja till förändring, det vill säga hjälp till självhjälp. Den boende ska vara i fokus och känna delaktighet i allt vi gör. Vi som kontaktpersoner är en viktig pusselbit i de boendes liv, för att de ska kunna växa och komma tillbaka till ett normalt fungerande och värdigt liv, säger Peter.

    Kontaktpersonerna arbetar från det allra första mötet med att bygga relation och skapa tillit. Det gör de genom att visa på empati och respekt, fungera som bollplank, lyssna på deras problem och vara en medmänniska. De stöttar och motiverar de boende till att våga ta egna initiativ.

    Vad är det bästa med jobbet som kontaktperson?

    – Jobbet är givande på många olika sätt. Först och främst är det ett privilegium att få komma in i människors liv och få stötta och hjälpa dem på deras väg mot ett bättre liv (utan alkohol och droger, spelmissbruk etc.) och i bästa fall en egen bostad. Sedan är det ett fritt arbete med mycket egenansvar. Och känslan man får när någon klient går vidare till ett kommunalt kontrakt är fantastisk!

    Vilka utmaningar ser ni?

    – Det känns som om vårt samhälle blir hårdare och hårdare och Göteborg är dessutom en väldigt segregerad stad. Socialtjänsten får tuffa direktiv uppifrån så arbetet mot bostadslöshet har förändrats mycket de senaste åren. Idag har många som kommer till oss även psykiska diagnoser, vissa i kombination med blandmissbruk och kriminalitet. Det leder till att många har kognitiva svårigheter, bär på skamkänslor och har problem med relationer.

    På Skyddsvärnets lägenhetsavdelning bor människor i alla åldrar mellan 20 och 75 år. En del har kommit som flyktingar från krig och som kan vara traumatiserade. Många saknar gymnasieexamen och har inte varit ute i arbetslivet. Dessa komplexa problem ställer stora krav på kontaktpersonerna, som behöver vara kunniga inom en rad olika områden.

    Vad är ni mest stolta över?

    – Att vi får höra av tidigare boenden att de möttes av respekt och ett positivt bemötande hos oss, vilket fick dem att känna att de hade ett värde. Att de känner sig trygga i kontakten med oss. Och att vårt arbete bidrar till deras förändring, förbättring och personliga utveckling.

    ”Mitt främsta mål är att bli en bra pappa för min dotter” 

    ”Att bo på Lägenhetsavdelningen betyder allt för mig, frihet under ansvar med ett stort stöd utefter mina behov. Det kan i slutändan leda till att jag med min bakgrund kan få ett kommunalt kontrakt. Jag har tidigare levt ett liv med våld, kriminalitet, spelmissbruk och drogberoende. Jag har under mina 45 år aldrig haft ett förstahandskontrakt. Alltid hyrt i andra hand eller varit inneboende hos vänner. I dag har jag hopp om att kunna leva ett liv utan kriminalitet och droger där jag kan vårda mina relationer. Mitt främsta mål är att få tillbaka min dotter och bli en bra pappa för henne.”

    Joakim, 45, en av lägenhetsavdelningens klienter.

    Peter Strandberg hemma hos Joakim, en av hans klienter på lägenhetsavdelningen.

  8. ”I dag får jag vara en av hjältarna”

    Leave a Comment

    Mia Sundblad har varit volontär på Skyddsbussen sedan hösten 2018. Hon är ute minst var fjortonde dag, ibland oftare. Engagemanget började då hon var ute och nattvandrade med en annan grupp och fick syn på Skyddsbussen på Järntorget.
    ”Sedan dess har jag varit fast!

    För Mia är det veckans höjdpunkt att följa med Skyddsbussen ut i natten. Hon ser ett stort behov av att öka vuxennärvaron i samhället och att visa att de vuxna finns där för att stötta.

    ”Jag har ett barn som tidigare har haft problem med narkotika så jag vet vad det kan innebära och hur viktigt det är att det finns vuxna runtomkring. Mitt barn är drogfri idag. Men jag som förälder hade aldrig klarat det själv, det krävs att samhället hjälper till. Det behövs hjältar som reder ut livet, och idag får jag vara en av dem som hjälper andra.”

    Humor är ett viktigt redskapen i arbetet med ungdomar, tycker Mia. Att man vågar prata, men också skratta och skoja.

    Våra ungdomar behöver oss.
    Och vi behöver dem!

    ”Ibland behöver man ta till en allvarligare ton men det är viktigt att aldrig skälla eller vara arg på dem. Ibland ber jag ungdomar att knäppa sin jacka så att de inte fryser, då blir jag verkligen som en morsa och de skrattar åt mig. Men våra ungdomar behöver oss. Och vi behöver dem.”

    Skyddsbussens personal och volontärer har olika åldrar och ursprung. Det ser Mia som en styrka med verksamheten. Det finns en stor språkkompetens och olika kulturella bakgrunder i arbetsgruppen.

    ”Det är en stor styrka att vi är olika och att vi visar att man kan jobba ihop ändå, jag som svensk 76-årig tant jobbar ihop med en ung kille från Somalia. Men vi är alla lika bra och viktiga. Och så har vi roligt och trivs ihop, och det spiller av sig på dem vi möter. Oftast är det mycket glädje. Jag vet att polisen är nöjda också, jag jobbar som polisvolontär emellanåt och de pratar så mycket gott om Skyddsbussen.”